I en timmerstomme håller knutar samman stockarna i hörnen. Stockändarna är urhuggna så att den ovanför liggande passar med den undre och låser dem tillsammans. Knutarna bildar knutkedjor i vart och ett av stommens hörn och i timrade mellanväggar.
Vid traditionell knutning används handredskap. Knutarna ritas upp och huggs så att under- och överstock låser tätt emot varandra. Tyngden av stomme och tak pressar därtill knutkedjan samman ytterligare, hårdare ju längre tiden går. Varken spik eller metall-stänger behövs vid traditionell timring men gediget hantverkskunnande är nödvandigt
Fotot nedan visar arbetet med en utan-påliggande dalaknut med halsning, teckningen bredvid visar en laxknut. Den senare kan lätt täckas in med panel på utsidan om man så vill. Båda är gamla, fina knuttyper. Maskingjorda knutar används när timret är fräst likformigt eller limmat till identiska dimensioner. Se teckningen nedanför.
Draget är den horisontella kontaktytan mellan stockarna i en vägg. Stockarna måste ligga helt mot varandra för att väggen skall bli tät. I princip formas undersidan på den övre stocken så att den passar exakt mot ovansidan på den undre. I draget skall finnas plats för isolering/tätningsmaterial.
