Svenska timmerhus byggs nästan enbart av stockar från gran och fura. Båda trädslagen lämpar sig utmärkt för timring och finns över hela landet. Timret är relativt billigt och utgiften för materialet i en timmerstomme är bara en mindre del av byggnadens totala kostnad. Det tar en avsevärd tid för en tall- eller granplanta att växa till timmerdimension. Åttio år är ett bra riktmärke. Om plantorna vuxit tätt i ungdomen blir stammarna långsmala och klenkvistiga. Men ofta är timret äldre än så, kanske 100 till 120 år för senvuxen fura. Detta är ingen nackdel eftersom andelen kärnved i stammens centrum ökar med åren. Vill man ha ett timmerhus som ska stå i några hundra år så bör det vara mycket kärnved i timret! Men, ett välbyggt och välskött hus, byggt av normalt vuxen gran eller fura, står sig i vilket fall i många generationer! Ur tallar som på bilden får man vanligen tre stockar. Den andra stocken, mellanstocken, är mest eftertraktad för timring eftersom den är lagom tjock, har jämn grovlek och rakvuxen ved.
Timret bör avverkas under vintern för att ha låg fukthalt och sedan torka gradvis under vår/ sommar. Man minskar på så vis uppkomsten av större sprickor. Timret kan också randbarkas, på gammalt vis, vilket stort sett eliminerar sprickbildningen. Helt obarkat timmer torkar långsamt och under smmaren uppstår missfärgning i form av stockblånad samt rötskador. Den vanligaste metod för att undvika dessa problem är att man först blockar timret och sedan handbarkar, eller fräser maskinellt bort barken på, de rundade ytorna. Man timrar också i rundtimmer, en metod är vanligare utomlands än i Sverige. Barkningen kan ske genom att man svarvar stocken mekaniskt. Men, om man vill få den gammaldags rustika ytan måste timret barkas med någon typ av handredskap. Därpå läggs timret i trave med strön (träribbor) emellan för luftning under torkningen. På bilden är grovt rundtimmer travat korsvis för effektiv torkning. Tak på traven fattas ännu. Vanlig lufttorkning av timmer tar 1-2 år. Artificiell torkning i kammare blir allt vanligare och torkningstiden reduceras då till 2-3 veckor.
Utöver timret i husväggarna går det åt en hel del virke för golv, tak, innerväggar och inredning. En del av det virket kan komma som en biprodukt vid blockningen av hustimret. Sågat virke lufttorkas i stabbar utom-hus eller i torkkammare.
Den idag mest använda timmertjockleken är ca. 15 cm (blockat mått). Till mindre hus används vanligen 12 cm timmer eller klenare. Det är då ofta fråga om s.k. planktimmer framtaget genom sågning och fräsning. Timring i riktigt grovt timmer, från 20 cm och uppåt (blockat mått) har blivit vanligare på senare år. En orsak är det speciellt rustika utseende som följer med grovt timmer. Ett annat skäl är att man med extra tjocka väggar kan avstå från isolering av stommens insida, helt eller delvis. Man kan på så sätt visa timret både på byggnadens insida och utsida. Ytterligare skäl är att husets värmeekonomi förbättras liksom att fuktighetsvariationerna inomhus utjämnas.
Timmerhus kan plockas ned, flyttas och resas på en ny plats. Så gjorde man förr i bygden vid Siljan och så gör man än idag. Gammalt timmer i gott skick kan även återanvändas i en byggnad av modifiera format.
Klicka på bilden för att se den i full storlek.
