Den första bilden nedan visar principen för konstruktionen hos en typisk, svensk timmer-stomme. De namngivna delarna finns i princip med i alla stommar. Gamla namn används fortfarande. Med detta grundutförande kan ett timmerhus utformas nästan hur som helst, bara konstruktörens fantasi (och i någon mån stocklängden) sätter gränser! Gavelspetsar av timmer är ett normalt utförande i Sverige men inte alltid utom-lands. Takets konstruktion kan vara av gammal typ med åsar som i bilden eller någon modernare variant, t.ex. med takstolar.
Stommen tillverkas sällan direkt på den plats där den till slut ska stå. Timringen görs i stället “hemma” hos tillverkaren. Ett skäl för det är att råvara, lokal, verktyg och lyftanordningar redan finns där. Det blir också billigare och bekvämare om de som timrar kan bo hemma medan huset timras - att tillverka en stomme tar några veckor men det tar bara några dagar att resa den på plats.. Om timring sker med rått virke skall stommen dessutom stå och torka under några vår- och sommarmånader innan det är dags att montera ned och flytta den till slutdestinationen.
Till en mindre timmerstuga räcker det med en grund bestående av en ordentligt tilltagen sten i vart och ett av hörnen. Syllstockarna är kraftiga och håller byggnaden samman. Villor och andra större byggnader har större yttermått och man måste ställa höga krav på att grundens delar inte kan röra sig i förhållande till varandra. En vanlig och beprövad typ är en armerad och gjuten sula (kantbalk) ovanpå en dränerad fyllning av grus eller krossad sten. Ovanpå sulan muras hålsten i betong, eller leca-sten, i (syll-) stockarnas hela längd. Med insatta öppningar för ventilation får man en s.k. torpargrund som bär säkert och skyddar stommen från fukt och väta..
Klicka på bilden för att se den i full storlek.
